söndag 19 juli 2009

Kommunal finansiering av förskolorna



Hur finansieras kommunal välfärd i kristider?
Grundläggande åtgärder vid ebb i kassan är att öka inkomsterna eller minska utgifterna.
Taxan för förskola, maxtaxa, infördes av socialdemokraterna 2002 och avgiften maximerades till högst 1140 kronor per månad eller 3% av förälderns bruttoinkomst för det första barnet. Reformen är bra och har accepterats av de allra flesta partier. Statens kostnad för reformen uppgick till 7 miljarder kronor. Karlskrona kommun tillhörde förlorarna eftersom vi vid denna tidpunkt hade en högre taxa och den utlovade kompensationen från S-regeringen uteblev så att Karlskrona det första året gick 25 mkr back. Någon indexuppräkning ingick inte vilket är vanligt i andra taxesystem. Anmärkningsvärt är att den dåvarande regeringen utmanade det kommunala självstyret eftersom beslut om förändringar i detta system ligger på riksdagen.

2004 höjdes maxbeloppet med 120 kr per heltidsbarn och månad till 1260 kr. Sedan dess har ingen uppräkning skett.
I år har Karlskrona 3710 heltidsplatser inom förskolan till en kostnad om drygt 300 Mkr inklusive familjedaghem. Vi får in 32 mkr i avgifter och 19 Mkr i statliga bidrag eftersom vi använder oss av maxtaxesystemet.
I Karlskrona kommun avsätts över 100 000 kronor per barn och år till förskoleverksamhet. Detta gör en månadskostnad på cirka 9 000 kronor. Föräldrarna betalar en allt mindre del av kostnaderna för sina barn i förskolan. 2001 betalade föräldrarna cirka 28 procent av kostnaderna ung. 4 200 kr, i dag cirka 10 procent max 1 260 kr.
Det är nu hög tid att justera taxorna för att kunna behålla kvaliteten i förskolan.
Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har i februari 2008 låtit Synovate göra en undersökning om välfärdens finansiering. Denna undersökning visar att 65 procent av personer i ålder 30–44 år svarar ja absolut, eller ja kanske på frågan om de är villiga att betala en högre avgift för att få högre kvalitet när det gäller barnomsorgen.
Det kan samtidigt vara värt att se över inkomsttaket för beräkning som idag ligger på 42 tkr per månad. Jag är nu i gott sällskap med att kräva justeringar eftersom även ett antal moderata kommunpolitiker uppmanar regeringen att se över tak och procentsatser.
En justering av taxan kostar inte staten någonting och pengarna skulle komma från föräldrarna som också efterfrågar en barnomsorg av hög kvalitet. Taxejusteringen garanterar att pengarna kommer just förskolan tillgodo vilket en generell skattehöjning inte kan garantera.
Det ökande kravet från föräldrar att få barnomsorg under andra tider än vad som uppfattas som normal kontorstid går inte att bortse från och möjligheten att tillgodose detta krav kommer också att öka med en justerad taxa. Möjlighet att tidsdifferentiera avgiften skulle också kunna öka.
Av Radio Blekinges rapportering kan man få uppfattningen att en höjning är det enda sättet att bibehålla eller förbättra förskolorna. Så är ju inte fallet , vilket jag hoppas framgår av HELA detta inlägg.
En höjning med 1 % på föräldrars bruttoinkomst skulle innebära en avgiftshöjning med 260 kr i månaden för genomsnittsfamiljen. Karlskrona kommuns Barn-ungdomsnämnd skulle i detta fall få in ytterligare cirka 6 mkr i inkomster. Kanske barnfamiljerna i Karlskrona accepterar detta mer än att få en skattehöjning som vänstern alltid har som förslag?

Jag har placerat min blogg i Karlskronabloggkartan.se!